Datainsamling är det första steget i vårdprocessen. Det består i att samla in information om den person som ska behandlas, för att fastställa en diagnos och fastställa vilka åtgärder som ska genomföras. Datainsamling kan ske genom observation, intervju, klinisk undersökning, analys av journaler m.m.
Hur samlar man in bra data?
För att samla in bra data måste vårdgivaren följa följande steg:
1. Förberedelse
Innan man börjar samla in data måste vårdgivaren ta reda på den person som ska behandlas, läsa sin journal, sin livsplan, sin sjukdomshistoria etc. Det är också viktigt att mentalt förbereda sig inför intervjun, för att skapa en atmosfär av tillit och empati med den som tas om hand.
2. Observation
Observation är ett avgörande steg i datainsamlingen. Det gör det möjligt för vårdgivaren att analysera det allmänna tillståndet hos den person som ska vårdas, deras ansiktsuttryck, deras beteende, deras miljö, etc.
3. Underhåll
Intervjun gör att vårdgivaren kan få mer detaljerad information om den som vårdas. Vårdgivaren ska ställa öppna frågor, lyssna noga på personen och ge denne möjlighet att uttrycka sig fritt.
4. analys
När data väl har samlats in måste vårdgivaren analysera och tolka den. Hon måste skapa kopplingar mellan de olika observationerna och den information som erhållits under intervjun.
Varför är det viktigt att samla in bra data?
En bra datainsamling gör att vi bättre förstår den som behandlas, vilket underlättar behandling och vårdplanering. Det gör det också möjligt att snabbt upptäcka förändringar i personens hälsotillstånd, och att ta hand om dem i tid.
Var kan vi samla in data?
Datainsamling kan göras i olika sammanhang: i hemmet, på sjukhuset, på ett äldreboende, på ett centrum för funktionshindrade osv.
Vem ansvarar för datainsamlingen?
Datainsamling är ett delat ansvar mellan de olika medlemmarna i vårdteamet: vårdgivare, sjuksköterskor, läkare, etc. Vårdgivaren står dock ofta i frontlinjen för att samla in data, eftersom hon är i direkt kontakt med den som ska vårdas.
Exempel på data att samla in
– Medicinsk och kirurgisk historia
– Livsstilsvanor (näring, sömn, fysisk aktivitet, etc.)
– Mediciner som tas regelbundet
– Nuvarande och tidigare symtom
– Psykologiskt och emotionellt tillstånd
– Social och familjär miljö
– Personens preferenser för vård och behandling
Senaste siffror
Det finns inga specifika siffror på den datainsamling som utförs av undersköterskor. Vikten av en god datainsamling har dock lyfts fram i olika rapporter om vårdens kvalitet, som ANESM-rapporten om välbehandling på äldreboenden.
Liknande frågor
– Vilka misstag ska man undvika när man samlar in data som vårdgivare?
– Hur anpassar man sin datainsamling efter den person som ska behandlas?
– Hur etablerar man en förtroenderelation med personen under datainsamlingsintervjun?
– Hur dokumenterar man insamlad data effektivt?
– Vilka är de mest användbara verktygen för att samla in data som vårdgivare?
– Hur integrerar man datainsamling i en global vårdmetod?
– Hur utvärderar man effektiviteten av den datainsamling som genomfördes under de första hembesöken?
– Hur involverar man den som ska vårdas i datainsamlingsprocessen?
:
datainsamling vårdgivare exempel, datainsamling för vårdgivare
Jag är en webbentreprenör. Webmaster och webbredaktör, jag är specialiserad på informationssökningstekniker på Internet i syfte att göra information mycket mer tillgänglig för Internetanvändare. Även om alla ansträngningar har gjorts för att säkerställa riktigheten av informationen på denna webbplats, kan vi inte erbjuda några garantier eller hållas ansvariga för eventuella fel som görs. Om du upptäcker ett fel på den här webbplatsen skulle vi vara tacksamma om du vill meddela oss via kontakten: jmandii{}yahoo.fr (ersätt {} med @) och vi kommer att försöka rätta till det så snart som möjligt. TACK
